Vilken show!

Vilken härlig helg jag har haft! I torsdags var jag, Robban och mina systrar på Bounce - Caution som var på Orionteatern på Söder. Det är en dansshow på temat att utmana sina rädslor, och det står i programmet att man ska ha på sig oömma kläder, att man står upp hela showen och att om man tycker att det är lite läskigt med höjder, blod och hundar så är det här föreställningen för dig! Vi visste ju inte riktigt vad vi skulle förvänta oss när vi gick dit, så vi var alla ganska pirriga. Vi var även förra året på deras show Gökboet som var bland det bästa vi hade sett, så vi hade ändå ganska höga förväntningar.

Lokalen var skitcool att komma in i. Det kändes som en gammal fabrikslokal som var lite dimmig, golvet var ojämnt, det var tejpade kryss lite överallt på golvet och det fanns ramper längs väggarna. Jag kommer inte att skriva så mycket mer om showen. För att det går inte att beskriva. Det var helt enkelt den bästa kulturupplevelsen jag vart på!! De är så jävla grymma både individuellt och tillammans som grupp och det var så många element som var innovativa. Vi i publiken fick gå runt på golvet och vara med i showen i allra högsta grad. Jag kan ju avslutningsvis säga att de kommer att hålla på april ut och jag kan i allra högsta grad rekommendera ett besök till föreställningen om du vill se en häftig och annorlunda föreställning. Jag kan lätt tänka mig att gå en gång till. Men skynda dig, biljetterna börjar att ta slut! 

Helsingfors

Det har vart ett kort uppehåll i bloggen. Anledningen är att jag har spenderat ett par dagar i Helsingfors. Tyvärr var det ingen nöjesresa utan det var begravning för min farfar. Nu stod jag inte min farfar speciellt nära, då jag aldrig egentligen har haft kontakt med honom. Men en begravning är en begravning och jag ville följa med dit för att på något sätt få ett avslut och lära mig mer om den sidan av min släkt. Han var ju ändå min farfar. När jag väl satt där i kapellet så slog det så satt jag och tänkte på just det där och fascinerades över våra släktband. Trots att jag inte alls kände mannen som låg i kistan så har han säkert en hel del svar på frågor som jag ställer mig själv om vem jag är och var jag kommer ifrån. Han är ju min pappas pappa och jag har säkerligen ärvt en hel del av hans gener och egenskaper. Hur som helst gick allt bra och nu är jag hemma igen!

Idag kommer mina systrar Elin och Emma hit till Stockholm! De fick biljetter till den nya föreställningen "Caution" med dansgruppen Bounce i julklapp och i kväll ska vi dit! Eftersom båda systrarna dansar och jag har också dansat mycket när jag bodde i Karlstad, så ska detta bli skitkul! Återkommer med en recension i morgon.

Eftersom jag inte har haft någon tid att pyssla alls, så kan jag passa på att tipsa om dessa otroligt fina handdukar som vi fick av mamma i julklapp. De kommer ifrån Sagaform och är helt underbara! Inte nog med att de är så snygga så är de i jättebra kvalitet och man får en hotellkänsla varje gång man duschat.

Pysselverkstad

Wohoo! Idag har vi haft en jättemysig pysselverkstad här hemma! Några vänner kom hit och jag öppnade alla dörrar till mitt pyssel på vid gavel. Jag började med en kort introduktion och berättade lite om de grundläggande verktygen och visade bland annat papper, stämplar och dekorationer. Efter en liten släng av prestationsångest var snart alla igång med sitt skapande. Kort skapades, tankar formades och tändsticksaskar kläddes in. Jag tycker att det är så otroligt inspirerande att se andra skapa. Jag som ofta sitter själv vid mitt bord och pysslar är ju så van vid mina egna tankegångar och sätt att göra saker på. Därför lär ju även jag mig så mycket av att bara sitta och titta. 

Jag tror och hoppas att alla var nöjda och ett förslag som kom upp var att vi skulle ha pysselverkstad 1 gång i månaden framöver, och det är väl ett gott betyg måste jag säga!

Just idag blev det inte så mycket pysslande för egen del, jag var så uppe i alla andras skapelser, men jag kan ändå visa upp ett kort som jag gjort tidigare. Det är ett beställningskort gjort med beställningen om ett kort i vårens färger:

Vårkänslor!

Idag har det blivit en renovering i mitt yttre. Klippning och slingor och inte minst nästan två timmars avkoppling och omhändertagande. Mycket härligt! När jag gick ut ut salongen så sken solen och en våg av vårkänslor sköljde över mig! Så där härligt som det gör när de första vårtecknen kommer. Visst var det kallt ute och solen kikade bara fram genom ett par moln, men det kombinerat med att känna sig vårfin i håret gjorde att jag blev glad! När man går hem ifrån frisören går man förbi en blomsteraffär och jag sprang in där och spontan-shoppade lite blommor. Titta vilka underbara tulpaner som fick ett nytt hem:

Två buketter av dessa otroligt fina tulpaner lyser som solar hemma hos mig just nu! Perfekt när man kommer hem sent en mörk kväll. Man får verkligen energi av de här.

Jag vill ju inte bara ha snittblommor utan även få in lite vår i fönstren. Jag hittade dessa otroligt söta blommorna som gillar sol, vilket passar perfekt i våra  fönster i vardagsrummet. Blomman heter fönsterlilja och finns i många olika färger. Jag gillar dock den här vita varianten.

Det blir som små bollar med blommor och jag tycker att de ser så söta och glada ut när de blommar. Jag är ju som sagt inte speciellt duktig på det här med blommor, men det är kul när de blir en del av inredningen. Då blir dem som mina små barn.

Så nu har vi vår här hemma också!

Eftermiddagen och kvällen har jag spenderat ute på Stockholmsmässan i Älvsjö där Ung Företagsamhet Stockholm har sin regionala mässa. Jag har fått ett hedersuppdrag att sitta i juryn för att ta fram mässans bästa säljare, vilket är ett otroligt roligt och tufft jobb. I kväll har vi tagit ut de 40 bästa säljarna och imorgon ska de intervjuas och grillas tills vi har en vinnare. Om du har vägarna förbi i morgon kan jag verkligen rekommendera ett besök då mässan är proppad med unga entreprenörer med roliga och häftiga affärsidéer. 

Bara för att jag vill!

Jag har alltid vart ganska dålig på att hålla kontakten med mina kompisar. När jag var lite så lekte jag mest med killar och då behövde man liksom aldrig ringa och underhålla kontakten. Man träffades för att leka och när man lekt klart så gick man hem. Inge mer med det. Det betyder att jag aldrig har haft någon riktig sådan där tjej-bästis som jag höll ihop med hela tiden heller. Jag var avundsjuk på andra som hade bästisar, och jag försökte flera gånger med några tjejer, men jag tyckte mest att det var svårt, kommer jag ihåg.

Jag har inte tänkt så mycket på det där på många år. Jag har alltid haft många nära och kära runt mig och även några vänner som jag räknar till mina närmsta. Men vi hörs inte så ofta eller kanske inte ses så ofta heller. Jag känner att jag själv är ganska dålig på att ringa bara för att, eller spontan-besöka någon vän. Jag vet inte om det beror på att jag inte är van och att jag känner mig lite påflugen, hellre om jag egentligen inte har något behov av det. Oavsett vilket, så kan jag känna att jag kan sakna det där spontana telefonsamtalet, fikan eller besöket.

Detta är grunden till att mitt löfte till mig själv i år är att bli mycket bättre på att uppskatta mina nära och kära. Bara berätta för dem i ett kort eller samtal att jag är glad att vi är vänner och att vi har träffats. Det gäller både folk som står mig nära och folk jag har träffats som hastigast men lämnat ett avtryck hos mig. Det konstiga är att det känns lite pirrigt att skicka ett spontant kort till någon som inte är så nära. Det känns nästan som om mottagaren ska bli lite ifrågasättande. Men jag hoppas ändå att de flesta kommer att bli glada, och jag kommer ju att må lite bättre också - på köpet liksom. Det är mitt försök till att visa tacksamhet och glädje. Jag skickar ett kort, bara för att jag vill!

En av mina vänner är så duktig på att se varje människa, ställer alltid upp i vått och torrt och är också otroligt duktig på att göra mig glad i vardagen är Mia. För ett par timmar sedan fick jag ett sms där hon bara önskade mig en bra dag. Något så enkelt har gjort mig glad hela dagen. Mia var ocskå den första personen jag skickade mitt Bara för att kort till. Tack Mia för att du finns!

På detta temat har jag också gjort nästa kort. Det var en skiss på Brunkullan  (deadline är den 27/2) som man skulle följa och så här såg den ut:

Det är verkligen en jättefin skisss och jag fick massor av inspiration. Den kanske är mer inriktad till scrapbooking eftersom det blev lite trångt på mitt lilla kort, men så här blev mitt resultat:

Kortet ska nu skrivas och skickas till en av mina vänner! 

Anteckningsbok till Robban

Den här veckan går verkligen i jobbets tecken. Efter att ha haft en ganska lång period med förberedelser i mitt projekt så har jag nu kommit till själva produktionen. Äntligen blir det lite mer konkret och jag får ta fram saker som man kan ta på. Det blir mycket jobb och mindre pyssel alltså denna veckan. Men det är nog ganska bra, för vi ska en pysselverkstad hemma hos oss på söndag där alla mina vänner är välkomna att pyssla tillsammans. Det ska bli så mysigt och jag kommer att vara så sugen då!

Jag har dock var lite produktiv i helgen. Robban har vart väldigt kreativ på sistone och har mycket tankar och idéer som han vill spara som inspiration till senare. Därför frågade han mig om jag inte kunde göra en personlig anteckningsbok till honom, och jag blev mest glad att plocka fram mitt pyssel igen. Så här blev resultatet:

Jag hittade ett papper i min samling som det bara stod Robban på. Det är embossade silversnurklor som liknar mycket av det som Robban skissar på just nu. Jag ville också hålla den ganska stilren och "manlig". Jag har sett att det brukar finnas en snodd runt en del anteckningsböcker och almanackor så jag gjorde hål i bakstycket och fäste en snodd här med. 

Boken heter Robbans tankar & idéer 2009 och jag har även klippt till 4 stycken avdelare så att han kan dela upp boken efter olika ämnen. Allt är gjort för hand. Sidorna är helt blanka papper som jag skurit ner till A5 och framsidan är kartongbitar som jag klippt ner och klätt in i papper.

Robban har även uttryckt ett behov av att kunna samla på tidningsurklipp, annonser o s v som han hittar inspiration av och därför skar jag ner plastfickor, hålade dem och satte en bakom varje flik. Fickan är öppen i toppen och stängd på övriga sidor.

Jag börjar bli kompis på riktigt med min BiA 2.0 nu och det är så himla kul att binda böcker. Det gäller dock att inte ge upp om det blir fel i början, jag har gjort säkert 10 album nu och det blir fortfarande stor skillnad i kvaliteten på dem.

Jag är nykär!

Ja, då har kärleken slagit in på allvar. Så här på dagen efter Alla Hjärtans dag. Det är ju ingen hemlighet att jag har en enorm kärlek till papper. Och anledningen till det är att jag älskar färg och struktur. Länge nu har jag gått och sneglat på olika handgjorda papper för att testa lite olika strukturer. Mulberry papper är något jag vart väldigt nyfiken på att testa och när jag såg att de har fått in det på Panduro i stan så bestämde jag mig för att slå till för att testa. Problemet var bara att det kostade 59 kronor för 10 stycken A4 papper, och då var alla i samma färg. Inget vidare vänligt startkit alltså. Jag bestämde mig för att leta upp något bättre på Ebay och kom genast till en thailändsk leverantör av handgjort papper. Där fick jag 100 papper, alla i olika färger och i A3 dessutom för 10 dollar + frakt. Totalsumman slutade på ca 150 kronor! Jag fick hem paketet 3 dagar efter jag betalade och blev helt hänförd av det omsorgsfullt packade paketet med underbara torkade blommor med som en gåva dessutom.

Mina härliga papper som kommit hem till mig för att inbringa lite ny kreativitet. Mulberrypappret är gjort av fibrer ifrån Mulberryträdet och det som är härligt med det är att fibrerna är väl synliga och det blir underbara kanter när man river det som gör att det känns lite luddigt.

Idag har jag äntligen fått tid att leka med pappret och inspirationen fick jag ifrån Ninas härliga skiss. Jag är ju fortfarande helt nybörjare på detta material, så det kommer ju att bli finare alster så småningom men pappret är helt underbart att jobba med! Så här såg skissen ut som vi fick att gå efter:

Och så här blev mitt bidrag:

Jag vet inte om det var de fina färgerna på papprena eller Ninas fina skiss, men plötsligt fick jag vårkänslor och kortet fick leva lite sitt egna liv. Det blåa pappret är blött och rivet och där kan man se den härliga rivna känslan. Blommorna är de torkade blommor jag fick med i min beställning och stammen till trädet med de rosa blommorna är avklippta ifrån några kvistar som står i en kruka i vardagsrummet här hemma. 

Alla hjärtans dag

I år har jag inte hunnit med att göra kort till alla mina nära och kära. Jag tycker att det är lite tråkigt för det är så många som jag uppskattar och som jag vill uppmärksamma lite extra. Men jag ska göra det under året istället. Skicka spontana kort till folk i min närhet och som jag tycker om. Och till er som läser min blogg vill jag också skicka en hälsning att ni gör mig väldigt glad varje gång ni besöker min sida och speciellt när ni lämnar ett avtryck i form av en kommentar. Då blir jag glad långt in i hjärtat!

Jag och Robban tjuvstartade redan igår med en skaldjurskväll. Vi åt hummer, krabba, räkor och en skaldjurspaté och till det drack vi mousserande vin. Underbart gott och romantiskt! I kväll ska vi äntligen till Melkers Restaurang Kungsholmen. Vi har vart på väg dit flera gånger tidigare, men det har alltid vart fullt, så den här gången bokade vi bord i tid. Ska bli riktigt mysigt!

När dagen ändå går i kärlekens tecken, så kan jag passa på att visa upp ett beställningskort som jag har gjort till en vän som ville ge bort ett kort till ett par som gifter sig idag. Kortet skulle gå i vitt och silver och bruden har en brudbukett med röda rosor. Trots att detta är väldigt fina färgkombinationer kände jag att det var svårt att få ihop det. Så här blev resultatet:

Stämpeln är en fotostämpel ifrån Stampsmith som jag stämplat på fotopapper. Bokstäverna är alfabetet Sofisticate och utstansade i silverpapper. Längst upp och längst ner på kortet ha jag använt Cuttlebugs embossing-border.

På insidan sitter en ficka med en tag där avsändaren kan skriva en hälsning. Även här har jag använt Cuttlebugs embossing-border på silverpapper för att få en annan struktur.

Jag ville att kortet skulle få ett djup och använde därför lite olika material. Rosorna i den röda buketten har jag rullat själv efter en beskrivning på duktiga Maries sida. Hjärtana är smyckestråd som jag har böjt till och det ena har jag trätt genomskinliga glaspärlor på. 

Guuult!

Idag är jag bakis. Ja, alltså jag var inte ute igår och jag drack inte en droppe alkohol igår. Däremot anordnade vi konferensen på Arlanda igår som vi har jobbat med i snart ett halvår. Det var fullt ös och det gick jättebra! Men jag blir alltid så bakis dagen efter ett stort projekt har tagit slut. Jag känner mig trött, virrig, rastlös, sliten och har väldigt svårt att fokusera på något. Precis som om när man är bakis, fast utan illamåendet alltså. 

Det är som om kroppen har ställt in sig och laddat upp inför en sista strid de senaste veckorna och när slaget väl är över så vill den bara vila och gå i dvala. Men det är nog viktigt att man lyssnar ordentligt på kroppen och tar det lugnt emellanåt innan det är dags att ladda batterierna igen inför nästa projekt. Kroppen är ju faktiskt ganska smart och den vill ju mig bara väl.

Trots att det har vart mycket jobb de senaste dagarna så har jag ändå hunnit med att pyssla ihop några kort som jag fått på beställning. Det är så skönt att kunna sätta sig och skapa när det är mycket runt omkring mig. När man väl har börjat så är det omöjligt att tänka på något annat och det är som en meditation för mig som är en motsats till mitt annars ganska hektiska liv.

Den här gången fick jag en beställning på ett kort i årets färg: Guuult! Eftersom en av mina favoritkombinationer just nu är gult och grått så bestämde jag mig för att låta hela kortet gå i de färgerna. Det blev en riktig utmaning, men eftersom jag älskar att skapa efter färg, så var det såå kul! Jag fick också en anledning att använda mina nya stämplar ifrån Doodle Factory. Är de inte underbara?

Te med omtanke

Så här alldeles i början av Alla Hjärtans Dag-veckan tänkte jag ge er ett litet och enkelt tips om ni vill uppvakta någon ni tycker om lite extra. Oftast är det ju de små gesterna i vardagen som gör betydelse och jag gillar verkligen att ge lite extra omtanke ibland.

Så, nästa gång du bjuder någon du tycker om på Te så kan du samtidigt skicka en liten hälsning:

Ta en tepåse som helst och riv av den tråkiga lappen på snöret. Istället kan du göra din egna fina. Jag gjorde två lika dana sidor som jag limmade ihop och sedan skrev jag ett meddelande på ena sidan. Självklart går det bra med vilket te som helst, men jag tyckte att dessa trianglar var väldigt fina ifrån Earl Grey.

Sedan är det bara att överraska någon med en kopp te:

Det blev en unerbar helg!

Den här helgen blev helt underbar! I fredags jobbade vi mycket och länge för att sedan få besök av underbara Fredric som kom hit och tillsammans åt vi entrecotefondue med bakad potatis. En perfekt fredag med god mat och härliga samtal över några glas vin. Fondue är verkligen det ultimata sättet att avnjuta god mat med vänner. Man sitter och äter länge tillsammans och inget spring behövs alls.

Som om inte det var nog så blev det nästan ännu bättre igår kväll. Då var vi nämligen bortbjudna på middag hos härliga Herr och Fru Fond! Och vilken middag sen! Det blev 3-rätters med fantastisk mat och vi njöt av varje sekund under kvällen, trots att det blev ganska sent. Vi är verkligen inte vana vid att bli bjudna på middag och det kändes väldigt konstigt att bara sätta sig vid ett dukat bord. Men vi får bjuda igen snart, hoppas jag!

Idag har jag mest jobbat och pysslat lite. Några beställningskort har blivit gjorda, men de kan jag inte visa än, så ni får hålla tillgodo med bilder på min pysslade gå-bort-present till gårdagens värdpar.

Gå-bort-presenten blev en Cookie-in-a-jar som jag har sett för länge sedan på ett amerikanskt forum och som jag nu gjorde en egen variant på. Det är en perfekt present till den som gillar att baka och en ännu bättre till den som inte gillar att baka. Principen är att du fyller burken med alla torra ingredienser som ingår i ett kakrecept. Sedan är det bara för mottagaren att hälla ner allt i en bunke och tillsätta ägg och smör, så är smeten klar!

Till burken bifogar man receptet och beskrivningen hur man tillagar kakan. Det går att använda vilket recept som helst som har mycket torra ingredienser.

Jag tycker dock att burken är fin som den är och går lika väl att ha som prydnad, så välj en kaka med ingredienser som ser fina ut. Jag valde ett recept på American Chocolate Cookis med Non-Stop i som jag hittade i Ica Kuriren .

Färgutmaning

Finns det något jag älskar så är det olika färgkombinationer! Få utmaningar kan inspirera mig så mycket som att kombinera olika färger med varandra. Därför är jag en flitig besökare av Kristina Werner som varje vecka presenterar en ny färgkombination som man ska skapa efter. Jag har aldrig deltagit i själva tävlingarna, eftersom det inte är så viktigt för mig, men färgkombinationerna har alltid inspirerat mig till många kort.

Den här veckan ser färgkombinationen ut så här:

..och de blev lite av en utmaning för mig som ofta skapar med mycket skarpare färger än så här. Men när jag väl la fram de papper jag ville använda så kunde jag nästan inte sluta, jag ville skapa mer, mer, mer med de här härliga vårfärgerna! Jag passade på att göra ett beställningskort i de här färgerna och jag hoppas att inte mottagaren av kortet kikar här...

Jag hoppas att ni kan se likheten i färgerna, även om jag inte har ett bra bildbehandlingsprogram än. Jag hade många papper som jag ville använda, men jag ville ändå bevara det vita och ljusa i kortet, därför blev det ganska mycket lager-på-lager. Stämpeln kommer ifrån Whipper Snapper och hans blommor och siffran 30 är blingade med Stickles.

Elegi

Nu har jag börjat bli vän med bildbehandlingsprogrammet i Macen också, men jag saknar redan Photoshop, så jag antar att det blir till att inhandla det snart. Men jag måste säga att det är riktigt stor skillnad på färgerna på skärmen om man jämför den här datorn med min gamla. Jätteskönt med så klara och starka färger när man redigerar foton.

Denna veckan har det ena paketet med pysselmaterial avlöst det andra här hemma. Nästan alla de stora pappersbutikerna på nätet har haft stora utförsäljningar av sina papper för att få plats med vårens nyheter och självklart har jag passat på att fynda! Jag har också äntligen fått hem många underbart fina fotostämplar som jag har provat att leka med.

Just nu pågår det ett stoort bloggparty på initiativ av Allt om scrap vilket innebär att deras designteam har lagt upp egna tävlingar och många av dem är riktigt inspirerande. Den första utmaningen jag satte tänderna i hittade jag i Miss Mians Blogg och det var att göra ett kort utifrån låten "Elegi" av Lars Winnerbäck. En otroligt bra och vacker låt som väcker många känslor inom mig. Jag fastnade dock för det svart-vita bildspråket i hans video och skapade ett kort utifrån det.

Stämpeln är en fotostämpel ifrån Stampsmith (thx again Estelle for the lovley stamps and all the extras!) som jag stämplat på glossypaper för att få en fotokänsla i det. Jag ser att detaljerna är svåra att se, så jag får fortsätta att leka i mitt redigeringsprogram.

Testing, Testing

Hörs jag? Syns jag? I några dagar jag har jag nu känt mig helt bortkommen och offline. Orsaken är den här lilla kabraten:

Jag har blivit med Mac! En splirrans liten MacBook '13 är min! Men det är med skräckblandad förtjusning, kan jag säga. Vi fick ingen riktigt bra start om jag säger så. Min euforiska glädje som innebar att jag hoppade upp och ner när jag såg den för att den var så liten och snygg vände snabbt till rent och skärt hat. Jag har en självbild där jag ser mig själv som en hyffsat smart tjej, helt ok på teknik och att jag är väldigt bra på att leta upp den information jag behöver för att ta mig framåt. Det har tagit mig år av mitt liv för att bygga upp det självförtroendet, men det tog bara 15 minuter för min nya vän att rasera det. Totalt! Finns det någon känsla i världen som jag hatar mest i världen, så är det att känna mig dum. Därför har mina senaste dagar gått åt till att svära och skrika åt den dumma datorn som inte kan bete sig som vanliga datorer bör. Varför i helvete sitter stäng-knappen på andra sidan, var sparar man skiten man vill spara och hur i helvete hittar man dit igen?

Nu har jag dock tagit ett par andetag och lugnat ner mig och vi har fått en ny start, MacKan och jag. Jag har bett om ursäkt och han har förlåtit mig. När allt kommer omkring så är han ju faktiskt fantastiskt smart. Jag har inte förstått helt hur allt hänger ihop och är uppbyggt än, men jag har kommit så långt att jag kan säga att det bådar gott. Jag får återkomma senare med en mer utförligare rapport.

MacKan hälsar.